Alla filmer från seminarierna på ett och samma ställe!

Missade du något av våra intressanta seminarier under Folkhälsodalen 31 aug–1 sep 2020? Lugn, du har dem precis framför dig. Här på Folkhälsodalen Play har vi samlat alla seminarier, debatter och poddar med mera. Klicka, titta och ta del av diskussionerna kring Sveriges framtida hälso- och sjukvård!

Hur löser staten finansieringen med en stor vårdskuld i botten – vems är uppdraget?

Det förs en debatt om att den arbetslöshet och ekonomisk recession som riskerar att orsakas av de insatser som görs i syfte att kontrollera covid-19 pandemin, kan få stora negativa konsekvenser för folkhälsan. Antagligen får vi mer direkta konsekvenser för liv och hälsa eftersom de resurser vi lagt på pandemin är resurser som troligen inte kommer kunna läggas på hälso- och sjukvård.

Vem drabbas värst - Patient eller personal?

Covid19 har grävt djupt i samhällets och sjukvårdens ekonomiska resurser, men pandemin har också satt sina spår i form av att sjukvårdspersonalens egna resurser i form av stress, kort nattvila och oro över att själv bli smittad. Vad får detta för konsekvenser för patientarbetet i den kliniska vardagen med operationsköer, medborgarnas förväntningar och liknande?

Genterapier, en möjlighet eller ett hot - Hur löser vi finansieringen av nya innovativa behandlingar sett ur ett regionalt perspektiv

Advanced Therapy Medicinal Products – ATMP, baseras på celler, vävnader eller gener. De delas in i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel. Kostnaden för dessa behandlingar är initialt hög med oftast krävs endast en enda behandling.

Obesitas – en fråga av vikt!
Dyrbara lärdomar om dålig tillgång till behandling

När Socialstyrelsen presenterade sin lista över de riskgrupper som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 fanns personer med ett BMI över 40 med. På listan fanns också personer med en kombination av olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Båda vanliga följdsjukdomar till obesitas. Hur säkerställer vi att de behandlingsmöjligheter mot obesitas som är möjliga används på ett jämlikt sätt?

Vad behövs för att förverkliga Folkhälsomyndighetens förslag om att införa ett vaccinationsprogram för äldre?

2016 lämnade Folkhälsomyndigheten in ett förslag till regeringen om att införa särskilda vaccinationsprogram mot fyra sjukdomar: Hepatit B, influensa, pneumokocksjukdom och tuberkulos. Bland annat ansåg Folkhälsomyndigheten att alla riskgrupper som i dag rekommenderas influensavaccination bör ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram mot influensa, däribland personer över 65 år, något som regeringen hittills inte svarat på.

Läkemedelsförsörjningen ur ett globalt, europeiskt och svenskt perspektiv – vad kan vi lära av Corona?

Riksrevisionen konstaterade redan 2018 att regeringen och ansvariga myndigheter inte har skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av kris. Bland annat behövdes det tydligare mål och ansvarsfördelning, men vad har hänt?

Tillgängliggörande av avancerade terapier och innovativa läkemedelsbehandlingar för patienter – varför är det viktigt och hur får vi det att fungera?

Panelsamtal med fokus på tillgängliggörande av avancerade terapier och innovativa läkemedelsbehandlingar som balanserar såväl det regionala som nationella perspektivet och ger en röst åt politik och förvaltning av svensk hälso- och sjukvård, företag samt patienter som lever med svåra, ibland sällsynta, sjukdomar. Även tillgängliggörandets betydelse för Sverige som life science-nation lyfts. Samtalet byggs utifrån den röda tråden i hur dagens modell ser ut – från forskning, godkännande, marknad och tillgängliggörande för patienter – och hur innovation i samverkan är en framgångsfaktor.

Hur får vi klinisk forskning att bli en del av vardagskompetensen?

Vården ska inte bara fungera och hjälpligt komma ikapp efter coronapandemin, vi måste även ta höjd för att även förbereda den svenska vården på att återta och leda utvecklingen inom life-science. Sjukvården måste aktivt bidra till samhällsutveckling och hälsa. Klinisk forskning behöver därför breddas och bedrivas på fler ställen.

God och nära vård - vill vi, kan vi, vågar vi förändra?

”Våra förslag är steg på vägen i utvecklingen av en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med en stark och adekvat resurssatt primärvård som bas. En hälso- och sjukvård med både hjärta och hjärna. En hållbar hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där man som patient och närstående känner delaktighet och trygghet, som skattebetalare känner förtroende, och där man som medarbetare väljer att arbeta.” Så skriver Anna Nergårdh i slutbetänkandet till sin utredning God och nära vård. Vågar vi verkligen ta steget framåt i denna kulturella förändringsresa?

Avslutning - Hur behåller, och utvecklar vi den förändringskraft pandemin har gett oss?

Det finns en enorm förändringskraft i den kris vi nu går igenom. Den öppnar möjligheter för sjukvården att arbeta radikalt annorlunda. Vi har också sett en sjukvård som har visat prov på stor anpassningsförmåga och kreativitet för att lösa de utmaningar som den ställts inför - både i stort och smått. Hur tar vi tillvara på den stora förändringskraft som släppts lös när pandemin är över?

Hur skapar vi en gemensam målsättning för CAR T i Sverige?

Patienter som idag har få eller inga alternativ kvar står och väntar på innovativa cell- och genterapibehandlingar. Vad behöver vi för att kunna rädda liv?

Varför nöja sig med medelmåttig och ojämlik diabetesvård?

Har svensk diabetesvård bristande ambitioner? Kan mer göras för en bättre diabetesvård och i så fall vad? En ny analys som Sanofi genomfört tyder på att det finns brister. Frågan är vilka ambitioner professionen och politiken har?

Läkare som chefer - en självklarhet efter pandemin?

Antalet chefer inom sjukvården ökar – samtidigt minskar andelen chefer som är läkare och vi ser även en minskning av läkare på högre strategiska chefsnivåer. Vi vet att det är viktigt för sjukvården att högre medicinsk kompetens finns bland de som leder den. Hur kan vi tillvarata erfarenheterna från pandemin – när professionen fått ökat ansvarstagande och manöverutrymme? Vad kan vi lära av andra länder som exempelvis Danmark, där läkare är en självklar del av den högsta ledningen?

Hur kan vi vaccinera mot influensa under COVID-19?

Till hösten riskerar Influensa och COVID-19 att drabba oss på samma gång. Hur ska vi lyckas skydda riskgrupperna mot både COVID-19 och influensa. Samtalet kommer också handla om att nå WHOs mål för vaccinationstäckning och vilka åtgärder som behöver göras.

Sjukvården efter Corona? Utmaningar och reformförslag

Coronapandemin har inneburit stora utmaningar och svåra konsekvenser, och inte minst en enorm påfrestning på vård och omsorg. Enorma insatser och kreativitet, har pushat utvecklingen framåt i snabb takt men vi är fortfarande mitt i en kris. Efter den akuta fasen kommer vi lära mycket av vad som har fungerat och brustit. Men utmaningarna var stora för svensk hälso- och sjukvård redan före coronakrisen. Den långsiktiga diskussionen måste handla mindre om resurstilldelning och mer om hur vi ska använda resurserna. Forum för Health Policy publicerar en rapport i samband med seminariet med förslag på åtgärder.

Förnyad cancerstrategi – i en ny tid – vad är det som behöver göras?

I februari i år fyllde den svenska cancerstrategin tio år. Räcker fortsatta satsningar på den nuvarande strategin eller är det dags att tänka nytt? I seminariet diskuteras också hur patientrösten tas till vara.