2023 Almedalen
Det krävs nya former för samverkan för att driva kliniska läkemedelsprövningar i Sverige – men går det att uppnå?
Eva Adås, ansvarig för kliniska studier hos Janssen i Sverige och Danmark
Malin Sjöberg Högrell (L) regionråd och ordförande i sjukhusstyrelsen på Akademiska sjukhuset i Uppsala
Peter Asplund, tidigare ansvarig utredare och verksamhetschef vid verksamhetsområde Anestesi och Intensivvård i Region Örebro län
Rachel De Basso (S) regionråd och ordförande i Regionstyrelsen i Region Jönköpings län
Stefan Volk Jovinge, professor samt forsknings- och undervisningschef på Skånes Universitetssjukhus
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society Company
Arrangör: Janssen
Den statliga utredningen ”Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar – för en bättre välfärd och en starkare life science-sektor” visar att utvecklingen av kliniska prövningar i Sverige minskat de senaste åren, och att det finns en enighet om vilka faktorer som är de huvudsakliga skälen till nedgången, särskilt av företagsinitierade läkemedelsprövningar.
Det har genomförts få eller inga nationella investeringar i åtgärder för att säkerställa resurserna, tiden, kompetensen och infrastrukturen i hälso- och sjukvården, vilka är nödvändiga för att ge goda förutsättningar för företagen att utvecklas i Sverige.
Återväxten av akademiska kliniska forskare och klinisk forskningspersonal som vill engagera sig och bidra till att utveckla hälso- och sjukvården är låg, och det saknas akademisk meritering för den typ av klinisk studie som är en klinisk prövning.
Utbildningar och återväxt av den nödvändiga kliniska forskningspersonalen med kompetens och erfarenhet att stötta sponsorer och prövare i att planera, genomföra och slutföra kliniska prövningar har främst skett på frivillig basis. Dessutom saknas nationella strategier och målsättningar samt utvärdering och uppföljning.
Utredningen menar att ett av de enskilt viktigaste skälen för utvecklingen av kliniska prövningar i Sverige de senaste tio åren beror på den minskande, och i vissa fall avsaknaden av, genomförandekapacitet i hälso- och sjukvården vad gäller kliniska prövningar generellt, och särskilt företagsinitierade kliniska prövningar.
Och frågan är, hur vänder vi trenden och vad kan vi göra för att hälso- och sjukvårdens uppdrag att medverka i företagsinitierade kliniska prövningar förbättras?
