2026 Almedalen 23 juni
Hur kan staten undvika ett misslyckande och kollaps i läkemedelspolitiken?
Joakim Ramsberg, forskning- och samhällschef på Hjärnfonden
Katarina Steen Carlsson, forskningschef på Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE
Mikael Dahlqvist (S), riksdagsledamot
Magnus Löndahl, medicinsk chef, Eli Lilly
Petra Noreback (KD), statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Oliver Rosengren (M), riksdagsledamot
Det finns nya läkemedel som kan göra verklig skillnad, men systemet för subvention och införande ifrågasätts allt oftare. När behandlingar mot svåra folksjukdomar nekas väcks frågan: tar staten sitt ansvar och vad kostar det patienterna?
1,5 miljoner svenskar lever med obesitas. Hundratusentals familjer berörs av Alzheimers sjukdom. Det handlar om två av vår tids största folkhälsoutmaningar och vi har behandlingar som kan göra verklig skillnad. I Sverige fastnar de i ett system som bara ser dem som en kostnad, inte den investering de faktiskt är. TLV har avslagit subvention av ett obesitasläkemedel trots att myndigheten själv konstaterar att det är olyckligt att man inte lyckats hitta en lösning för subventionen. Och 35 ledande forskare och läkare har i en DN-debattartikel kallat NT-rådets nej till ett Alzheimerläkemedel ett "pinsamt svek mot patienterna". Regeringen har tillsatt en utredning för att reformera ett läkemedelssystem som enligt ansvarig minister har nått "vägs ände". Men vad ska staten göra och har vi tid att vänta på en utredning?








.png)























