I Sverige beräknas 1,5 miljoner personer lida av migrän. Det gör migrän till en folksjukdom, som fått liten uppmärksamhet jämfört med andra stora sjukdomsgrupper. Detta trots att migrän är associerad med allvarlig invalidisering, funktionsnedsättning, reducerad arbetsförmåga, minskad livskvalitet samt ett ökat sjukvårdsbehov.  

Migrän har dessutom en stor samsjuklighet med andra sjukdomar som depression, oro, ångest och sömnstörningar samt stroke och hjärt-kärlsjukdomar. Migrän medför en omfattande samhällsekonomisk börda i form av hälso- och sjukvårdskostnader men framför allt i form av produktionsbortfall. Sammantaget beräknas samhällskostnaderna för migrän uppgå till flera miljarder årligen.

Majoriteten av landets migränpatienter omhändertas idag i primärvården, som har en mycket viktig roll när det gäller att utreda patienten, ställa diagnos samt att prova ut och följa upp insatt behandling. Detta är i linje med regeringens och SKR:s ambitioner för ”nära vård” med primärvården som nav. Migrän utgör dock en utmaning för vården när det gäller kunskap om sjukdomens svårighetsgrad och hur den ska behandlas optimalt. Samarbetet mellan primärvård och specialistvård är därför avgörande, och var patienterna bäst omhändertas utvecklas successivt. Inom andra terapiområden utvecklas allt mer specialiserade enheter, såsom astma/KOL- och diabetesmottagningar.  

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det idag finns flera utmaningar i att kunna förbättra omhändertagandet av landets 1,5 miljoner migrändrabbade. Med andra ord, migrän är inte bara patienternas huvudvärk – nu måste politiken ta sitt ansvar