Statistik från Folkhälsomyndigheten ger en alarmerande bild. I dag har, enligt självrapporterad uppgift, var sjätte svensk i åldersgruppen 16–84 år ett BMI som motsvarar fetma [1]. Obesitas är en av vår tids stora folksjukdomar och ligger bakom var tionde förlorat levnadsår i Sverige. Andelen i befolkningen har tredubblats sedan 1980-talet och mer än 1,3 miljoner vuxna svenska lider idag av obesitas.
Obesitas är en komplex sjukdom och att gå ner i vikt är ofta mycket mer komplicerat än att äta mindre och röra sig mer. Obesitas har ett samband med flera allvarliga hälsotillstånd, som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och vissa typer av cancer. Dessutom lider många av stigmatisering och fördomar, vilket även leder till ångest och depression.
Trots detta är hälso- och sjukvården både otillräcklig och ojämlik. I våras presenterades för första gången nationella riktlinjer för obesitas. Det framgår av dem att mycket behöver förbättras. För att riktlinjerna ska bli verklighet krävs att hälso- och sjukvården konfronterar sina attityder mot obesitas. Just denna kroniska endokrina sjukdom ses ofta inte som en sjukdom utan en livsstilsfråga. Det är dags att lämna fördomar bakom oss och ge obesitasvården de verktyg den behöver. Politiken måste ta sitt ansvar och se till att personer med obesitas får sjukvård. De nya riktlinjerna skulle kunna bli startskottet för att utveckla en obesitasvård i världsklass.